European Industrial Hemp Association (EIHA) ståndpunkt om hampingredienser i EU:s databas för kosmetika (CosIng)

2023-08-18
European Industrial Hemp Association (EIHA) ståndpunkt om hampingredienser i EU:s databas för kosmetika (CosIng)

The European Industrial Hemp Association (EIHA) är den enda internationella organisation som samlar och företräder intressena hos företag som tillverkar och bearbetar hampa i Europa. 

EIHA välkomnar att kommissionens beslut (EU) 2019/701 som offentliggjordes den 5 april omfattar 22 hamparelaterade ingredienser. I denna förteckning ingår även cannabidiol som punkt 4403, utan att göra skillnad mellan syntetiska och växtbaserade ämnen.

I ljuset av de senaste besluten som arbetsgruppen för kosmetiska produkter föreslagit om Cannabis sativa L. vill EIHA upprepa sin ståndpunkt i denna fråga. Med tanke på att de senaste ändringarna har dikterats av en anpassning mellan FN:s enda konvention om narkotika och EU:s förordningar, verkar det lämpligt att understryka att denna harmonisering är felaktig, eftersom industrihampa tydligt är utesluten från FN:s enda konvention.

Sammanfattning

Industrihampa (expressis verbis frön och blad) och alla produkter eller ingredienser som härrör från industrihampa är uteslutna från tillämpningsområdet för FN:s gemensamma konvention.

På EU-gemenskapsnivå betraktas cannabisplantan (Cannabis sativa L.) som en jordbruksprodukt och som en "industriväxt" både för odling och fröproduktion enligt förordning (EU) 1308/2013, och får odlas lagligt så länge som deras THC-halt inte överstiger (faktiskt) 0,2 %.

Samma bestämmelser finns i de nationella lagstiftningarna.

EIHA vill föreslå en ny formulering för cannabidiol och tre nya INCI-angivelser efter de senaste ändringarna i CosIng-katalogen. Den nya formuleringen tar hänsyn till den grundläggande lagligheten av hampa för industriellt bruk enligt de befintliga internationella fördragen, men också till Europeiska unionens och medlemsstaternas regler om den exakta klassificeringen av hampa för industriellt bruk.

För att säkerställa att konsumenterna alltid kan köpa en säker produkt (artikel 3 i förordning EG/1223/2009) bör en riktlinje för THC-halten i kosmetiska produkter inte överstiga 20 μg THC/g.

EIHA:s förslag till COSING-post är följande:

Ren cannabidiol (CBD) som sådan, oavsett källa, är inte upptagen i förteckningarna i den gemensamma narkotikakonventionen (1961) och är därför inte ett kontrollerat ämne. Det ska dock vara förbjudet att använda i kosmetiska produkter om det är isolerat från ett extrakt eller en tinktur eller kåda av Cannabis Sativa L. som inte är industrihampa.

För tydlighetens skull begär EIHA att följande kategorier läggs till som nya INCI-uppgifter i CosIng-katalogen:

- CANNABIS SATIVA LEAF EXTRACT
- CANNABIS SATIVA LEAF/STEM EXTRACT
- CANNABIS SATIVA ROOT EXTRACT

Industrihampa och FN:s enda konvention från 1961

Med tanke på att lagarnas hierarki är en grundläggande princip på internationell nivå måste EU:s medlemsstater (i egenskap av signatärländer) följa 1961 års enda konvention om narkotika (den så kallade New York-konventionen), ändrad genom 1972 års protokoll.

Med utgångspunkt i ingressen anges tydligt att konventionen syftar till att skydda mänsklighetens hälsa och välfärd. Parterna (länderna) erkänner därför att narkotika är oumbärlig för att lindra smärta och lidande hos människor, samtidigt som parterna åtar sig att bekämpa beroende och missbruk av narkotika. Trots detta måste man göra en tydlig åtskillnad mellan narkotisk cannabis (med hög THC-halt) och industriell cannabis (med låg THC-halt), eftersom industrihampa helt enkelt inte kan användas för narkotiska ändamål och därför inte omfattas av avsikten med och räckvidden för den gemensamma konventionen.

Både 1961 och 1971 års konventioner (den senare om psykotropa ämnen) tillåter användning av narkotika och psykotropa ämnen för tillverkning av ämnen eller produkter som inte omfattas av dessa konventioner (se artikel 2.9 i 1961 års konvention och artikel 4 (b) i 1971 års konvention). Parterna måste dock se till att de narkotiska droger/psykotropa ämnen som används i dessa processer slutligen kommer att vara i ett sådant skick att de i praktiken inte kommer att missbrukas eller att den ursprungliga drogen eller substansen återvinns.

Om man läser ingressen i kombination med artikel 1 § 1b i konventionen är skillnaden tydlig: frön och blad (när de inte åtföljs av blommande eller fruktbärande toppar, där de senare endast definieras som "cannabis") är uteslutna från konventionens tillämpningsområde, eftersom de inte betraktas som en drog.

Artikel 4 i den gemensamma konventionen (som handlar om allmänna skyldigheter för parterna) hänvisar endast till medicinska och vetenskapliga ändamål för all verksamhet med droger. Följaktligen betraktas industrihampa och produkter som härrör från den inte som narkotika på grund av deras låga halt av THC.

I konventionen anges dessutom i art. 28, punkt 2 att: "Denna konvention ska inte tillämpas på odling av cannabisplantan uteslutande för industriella ändamål (fibrer och frön) eller för trädgårdsodling". I den officiella kommentaren av den 3 augusti 1962 till FN:s enda konvention konstateras på sidan 312 att "[Cannabisplantan] odlas för sina fibrer, sina frön, för droger (cannabis och cannabisharts) och för sina blad. Och ännu viktigare är att "odling för alla andra ändamål, och inte bara för de ändamål som nämns i punkt 2, är följaktligen undantagen från den kontrollordning som föreskrivs i artikel 23".

Den omständigheten att cannabisplantan för industriellt och trädgårdsrelaterat bruk undantas från konventionens avsikt och lagstiftning i sig tillåter därför odling och användning av denna specificerade typ av cannabisplantor, industrihampa och dess derivat för användningsområden som skiljer sig från dem som rör narkotikatillverkning.

Då blad från industrihampa inte kan användas för att framställa narkotika kan de därför inte omfattas av avsikten och innebörden i artikel 28 § 3.

När GD Tillväxt anger att "ingredienser som härrör från frön eller blad av cannabis, t.ex. cannabis sativa fröolja/extrakt/pulver/etc. inte bör förbjudas, eftersom de är undantagna på grundval av artikel 1 b" bör det läggas till att "ingredienser som härrör från andra delar av cannabis och som är avsedda för icke-medicinska och icke-vetenskapliga ändamål inte heller bör förbjudas, eftersom de är undantagna på grundval av artiklarna 2.9 och 28.2.

I slutsatserna i dokumentet från GD Tillväxt antas att "Cannabidiol [...] ska vara förbjudet att använda i kosmetiska produkter (II/306), om det framställs som ett extrakt, en tinktur eller kåda av cannabis i enlighet med konventionen", vilket innebär att man helt bortser från och glömmer ett viktigt kriterium i den enda konventionen: "syftet" med odling och användning.

Så länge kosmetiska produkter inte omfattas av medlemsländernas medicinska och farmaceutiska bestämmelser finns det ingen som helst skyldighet att förbjuda deras produktion, tillverkning och användning. Staterna skulle helt enkelt vara skyldiga att lämna grundläggande statistisk information till INCB för övervakningsändamål (enligt artikel 2.9 b).

Om EU vidtar sådana åtgärder skulle det innebära att man skapar ett nytt lager av sui generis-bestämmelser (som inte har något samband med den gemensamma konventionen, som inte tar hänsyn till tolkningen i generalsekreterarens kommentar och som undergräver WHO:s nyligen gjorda vetenskapliga bedömning av CBD och dess rekommendation att den inte bör omfattas av den gemensamma konventionens tillämpningsområde). Detta kommer sannolikt att innebära strängare och starkare kontrollåtgärder än vad som gäller för de flesta signatärer av den gemensamma konventionen, vilket undergräver en jordbrukssektor som redan är föremål för en viktig uppsättning av beslut. Det värsta är att detta verkar gå i rakt motsatt riktning mot den globala trenden, där länder från Kina till USA reformerar sina hampalagar i riktning mot förenkling, för att stödja en ständigt växande hampamarknad.

Industrihampa och Europeiska unionen

På EU nivå förtecknar EUF-fördraget (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) i bilaga I de jordbruksprodukter för vilka bestämmelserna i själva fördraget tillämpas, bland annat i kapitel 57.01 "Södra hampa (Cannabis sativa), obearbetad eller bearbetad men inte spunnen; blånor och avfall av sannhampa (inbegripet dragna eller garnerade trasor eller rep)".

På gemenskapsnivå betraktas cannabisplantan (Cannabis sativa L.) som en jordbruksprodukt och som en "industriväxt" både för odling och fröproduktion enligt förordning (EU) 1308/2013.

I förordning (EU) 1307/2013 (se artiklarna 32.6, 35.3 och 52) betonas att "Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrocannabinolhalt som inte överstiger 0,2 %.", och: "För att bevara folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 om fastställande av regler som gör beviljandet av stöd villkorat av användningen av certifierat utsäde av vissa hampsorter och förfarandet för att fastställa hampsorter och kontrollera deras tetrahydrocannabinolhalt enligt artikel 32.6.", och: "Kopplat stöd får beviljas för följande sektorer och produktioner: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsäd, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nötkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker samt skottskog med kort omloppstid."

I grund och botten beror lagligheten av cannabisproduktion och handel som "jordbruksprodukt" och "industriell växt" på THC-halten (tetrahydrocannabinol) som inte får vara högre än (för närvarande) 0,2 %, i enlighet med de metoder som anges i ovannämnda lag och som specificeras i kommissionens delegerade förordning (EU) 639/2014 och kommissionens genomförandeförordning 809/2014. Enligt samma förordning har europeiska jordbrukare som odlar industrihampa och som respekterar de införda gränsvärdena för THC rätt att få stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det följer att:
- Endast Cannabis sativa L. betraktas som en jordbruksprodukt i EU;
- Likaså betraktas endast Cannabis sativa L. som en "industriell växt";
- Produktionen av Cannabis sativa L. måste uppfylla gränsvärdena för THC som inte får vara högre än (för närvarande) 0,2 %;
- inga andra ämnen (dvs. cannabidiol (CBD) eller andra cannabinoider) beaktas för att avgöra om cannabisproduktionen i EU är laglig eller olaglig.

Industrihampa på nationell nivå

Med utgångspunkt i FN:s enda konvention har parterna (länderna) antagit sina egna narkotikalagar som i sin tur gör en tydlig skillnad mellan narkotisk cannabis (högre än 0,2 % eller 0,3 %, Schweiz minst 1,0 % THC) och industrihampa med låg THC-halt (lägre än 0,2 % eller 0,3 % eller 1,0 %). Med dessa nationella narkotikalagar erkänner alla parter FN:s behörighet och håller sig inom ramen för denna organisation. De undantar tydligt industrihampa från jurisdiktionen i 1961 års konvention. Tack vare dessa rättsliga förtydliganden på nationell nivå har en blomstrande hampaindustri börjat växa betydligt, särskilt under de senaste tio åren.

EIHA:s ståndpunkt och förslag om hampextrakt i CosIng

Några av de hetaste och mest omtalade ingredienserna i kosmetika i dag är cannabisderivat. Deras användning har utvecklats till en stor hudvårdstrend med många produkter som marknadsförs som oljor, balsam, krämer, lotioner och ansiktsserum. Tyvärr råder det stor förvirring kring cannabisderivat när det gäller deras kvalitet och vad de lagligen får innehålla. Den senaste ändringen i CosIng databasen, som inte är ett juridiskt bindande dokument, bekräftar denna negativa tendens.

Med hänsyn till alla ovanstående reflektioner och antaganden påpekar EIHA följande:

Skälet till internationell kontroll av "cannabis" och "cannabisextrakt" är det faktum att de båda innehåller "harts", som betraktas som narkotika och som består av det psykotropa ämnet THC i mängder som kan missbrukas.

"Extrakt av hampaplantor" kan definieras som extrakt av cannabisplantan som innehåller olika beståndsdelar av cannabisplantan, men som har en mycket låg, om ens någon, halt av THC. De erhålls från vilken del av växten som helst, t.ex. blad, blommor, fruktställningar, rötter, frön.

I "extrakt från hampaplantor" är utgångsmaterialet redan lågt innehåll av THC. Efter skörd minskas THC-halten ytterligare genom rening inom de gränser som fastställts (kommer att fastställas) av tillsynsmyndigheterna. På grund av den låga THC-halten kan dessa produkter alltså i praktiken inte missbrukas eller THC återvinnas ur dem. "Extrakt av hampaplantor" blir därför "produkter som inte omfattas av 1961 års konvention" - de är varken narkotika eller psykotropa ämnen.

Och även om "hampväxtextrakten" fortfarande innehåller vissa spår av THC var det uppenbarligen varken avsikten med den enda konventionen eller syftet med förordning (EG) nr 178/2002 om livsmedel att utesluta produkter som "hampväxtextrakten" som innehåller mängder THC som inte kan missbrukas. I de internationella konventionerna om narkotikakontroll betraktas denna produkt inte som farlig. Det vore absurt om dessa förordningar skulle diskvalificera "extrakt av hampaplantor" genom att hänvisa till konventionerna om narkotikakontroll.

Europeiska hampabönder och industrier använder hampfrön, hamparötter, blommor, blad (efter blomningen och oftast även efter fröets mognad) för att framställa olika hampextrakt. Dessa produkter var redan
4
uteslutna från räckvidden för kontrollsystemet i den gemensamma konventionen eftersom det sedan två decennier finns verkställbara och verkställda bestämmelser som överensstämmer med konventionen. Nya förordningar bör syfta till att förenkla och korrigera fel, inte till att lägga till nya lager av komplexitet.

Med beaktande av allt detta föreslår och rekommenderar EIHA följande nya INCI-artiklar:

- CANNABIS SATIVA LEAF EXTRACT
- CANNABIS SATIVA LEAF/STEM EXTRACT
- CANNABIS SATIVA ROOT EXTRACT

För att säkerställa att konsumenterna alltid kan köpa en säker produkt (artikel 3 i förordning (EG) nr 123/2009) föreslår EIHA dessutom att alla Cannabis sativa extrakt från industrihampa ska tillåtas som kosmetiska ingredienser, om THC-halten i den kosmetiska produkten inte överstiger 20 ppm (20 μg THC/g).

EIHA:s ståndpunkt och förslag om cannabidiol i kosmetika

Ren Cannabidiol (oavsett om det framställs syntetiskt eller genom isolering från cannabisplantor) har fått en tydlig "carte blanche" genom resultatet av WHO:s 39:e ECDD-förhandsgranskning. Detta har erkänts av alla FN:s medlemsstater vid det 61:a sammanträdet i kommissionen för narkotiska droger (E/CN.7/2018/CRP.3), där det tillkännagavs att uppgifter samlades in för en kritisk granskning av "[Extrakt eller] preparat som nästan uteslutande innehåller cannabidiol (CBD)."

Pren CBD har aldrig godkänts av ECDD:s experter att kritiskt granskas, tvärtom, resultatet av förhandsgranskningen placerar det tydligt utanför kommitténs arbetsområde. En kritisk granskning av "Extrakt eller preparat som nästan uteslutande innehåller cannabidiol" sammankallades dock genom beslut av ECDD:s experter i november 2017. Ändå har EIHA bevittnat att det 40:e ECDD-mötet har genomfört en kritisk granskning av cannabidiol (CBD).

Bortsett från denna skakiga förberedelseprocess välkomnar EIHA generellt sett slutresultatet, där man rekommenderar att produkter som anses vara ren cannabidiol (CBD) inte tas upp i förteckningarna i de internationella konventionerna om narkotikakontroll, vilket publicerades i en verbalnot till FN:s generalsekreterare av den 23 juli 2018.

EIHA har dock formellt inväntat mot experternas resonemang enligt vilket "... om det framställs som ett extrakt eller en tinktur av cannabis [Cannabidiol] kontrolleras i förteckning I i 1961 års enda konvention om narkotika."

Oavsett det faktum att förteckning I endast bör omfatta farmaceutiska läkemedel och föreningar, och därför bortse från CBD som används i stor utsträckning industriellt, i kosttillskott, djurfoder och kosmetika, skulle en felaktig tolkning av detta resultat kunna leda till att man gör skillnad mellan cannabidiol som framställs syntetiskt och genom isolering från cannabisplantor. I den tyska DAC/NRF-monografin C-052 om cannabidiol2 anges till exempel en kromatografisk renhet på 98,0-102,0 % och ∆9-THC, ∆8-THC och cannabinol (CBN) definieras som "specificerade föroreningar". Dessutom anges att CBD kan vara av naturligt eller syntetiskt ursprung. Utan att det påverkar andra rättsliga krav på tillverkning av extrakt av cannabis och påföljande isolering av rent CBD från dessa, är det inte förenligt med principerna i någon av de relevanta internationella standarderna att betrakta "cannabidiol" av vegetabiliskt ursprung som ett "extrakt av cannabis"; varken IUPAC-systemet (nomenklaturen för organisk kemi), CAS systemet (Chemical Abstracts Service) eller koderna i WTO:s harmoniserade system:

De toxikologiska och farmakologiska egenskaperna hos ett ämne eller ett extrakt samt dess potential för missbruk beror huvudsakligen på dess beståndsdelar och sammansättning. Det som spelar roll är innehållet i en läkemedelskomponent och substansens effekt, inte substansens ursprung eller dess tillverkningsförfarande.

För övrigt är föroreningsprofilen hos en isolerad kemisk förening (i det här fallet med Δ9-THC som förorening) kanske inte unik eller karakteristisk för att skilja den från en syntetisk version. En syntetisk produkts föroreningsprofil (biprodukter) kan till och med vara mycket lik den naturliga isolerade produktens "föroreningsprofil", särskilt om den syntetiska vägen är biomimetisk.

På samma grunder är renad cannabidiol (CBD) som erhållits från växtbaserade källor inte ett extrakt av "cannabis" och är därför inte förtecknad enligt den gemensamma konventionen (1961).

EIHA stöder endast skillnaden mellan växtbaserad och konstgjord cannabidiol för certifiering av system för "naturkosmetik".

När det gäller kosmetika behöver CBD från naturliga källor bearbetningssteg för att få en ren produkt. För att få fram ett rent CBD-isolat krävs således flera bearbetnings- och reningssteg. På detta sätt kan rent CBD erhållas, med en mycket liten andel av andra cannabinoider, terpener och flavonoider från hampaplantan. Naturligt CBD från naturliga källor är således säkrare.
- CBD uppvisar inte de typiska effekter som andra cannabinoider uppvisar
- CBD har ingen missbrukspotential
- Ett förbud mot CBD från naturliga källor skulle grundas på det eventuella innehållet av THC
- CBD är en molekyl som knappt tränger in i huden och ackumuleras i hornlagret.
- I EU:s beslut nr 701/2019 nämns CBD bland ingredienserna i kosmetika utan någon åtskillnad mellan syntetiskt och växtbaserat CBD-isolat.

Fyra ytterligare exempel på varför det inte är tillåtet att skilja mellan kemiska ämnen som isolerats från vegetabiliska källor och syntetiska ämnen nämns i den tekniska bilagan till detta ställningstagande.

Sammanfattning av EIHA:s förslag till ändring av de nuvarande definitionerna i CosIng-databasen

Ovanpå de tre nya INCI-posterna och efter alla vetenskapliga bevis som presenteras i detta ställningstagande vill EIHA föreslå följande formulering för den kosmetiska begränsningen i CosIng för cannabidiol:

Ren cannabidiol (CBD) som sådan, oavsett ursprung, finns inte upptagen i förteckningarna i den gemensamma narkotikakonventionen (1961), och är därför inte ett kontrollerat ämne. Det ska dock vara förbjudet att använda i kosmetiska produkter om det är isolerat från ett extrakt, en tinktur eller kåda från Cannabis Sativa L., som inte är industrihampa.

Namn på författare:

Boris Baňas, Bernhard Beitzke, Daniel Kruse, Lorenza Romanese, Catherine Wilson

Källor:

http://eiha.org/media/2014/08/18-12-04_EIHA_contribution_41th_ECDD.pdf

DAC/NRF 2016/2, C-052, Cannabidiol, 12 sidor.

Förordning (EG) 1334/2008 om aromer, bilaga I, del A.

FDA (2010): Guidance for Industry, Drug Substance Chemistry, Manufacturing and Controls Information. Sida 52.

US Department of Health and Human Services, Letter to the DEA, May 2018, Document prepared by FDA's Controlled Substance Staff, "Basis for the Recommendation to place Cannabidiol in Schedule V of the Controlled Substances Act", s. 9 ff.

Teknisk bilaga

Fallstudie om livsmedelsaromer

En historia om rena ämnen som isolerats från växtextrakt och samma ämnen som framställts syntetiskt är den om aromämnen. Så småningom hade skillnaden mellan aromämnen av naturligt ursprung och deras kemiskt likvärdiga syntetiska motsvarigheter i EU:s förteckning över aromämnen uppgivits i EU:s förordningar, med undantag för märkningskraven (t.ex. vanillin). GD SANTE bör följa liknande evidensbaserad lagstiftningspraxis.

Fallstudie om växtbaserade API:er

Vi kan ytterligare underbygga vår åsikt med hjälp av ett citat från en Guidance for Industry on Drug Substance Manufacturing som publicerats av USA:s Food and Drug Administration: "Ett kemiskt ämne (t.ex. växtextrakt) som används för att framställa en halvsyntetisk läkemedelssubstans eller en rå läkemedelssubstans som härrör från ett vegetabiliskt [...] utgångsmaterial betraktas som en intermediär". Detta uttalande klargör att ett växtextrakt som används för att isolera en ren kemisk substans som en aktiv läkemedelsingrediens (API) inte är själva API:n och inte heller den läkemedelsprodukt som framställs av den. Växtextraktet är endast en mellanprodukt/startmaterial i bearbetningen för att få fram den rena aktiva substansen.

Det är uppenbart att skillnaden mellan CBD som produceras från cannabisplantan och syntetiskt framställt CBD görs eftersom det förstnämnda fortfarande kan innehålla spår av psykoaktiva cannabinoider som föroreningar. Bortsett från att syntetiskt CBD också kan innehålla dem är det vetenskapligt sett inte bevisat att CBD som produceras från cannabisplantan skulle ha narkotiska/psykotropa effekter på grund av de spår av t.ex. ∆9-THC som det kan innehålla. En undersökning av potentiellt missbruk hos människor med rent CBD framställt från den naturliga källan visar att detta CBD inte ger upphov till någon av de kända THC-effekterna i "Drug Liking-testet", och dessutom var THC plasmanivåerna mycket lägre än de som kan förväntas efter administrering av motsvarande spårmängder av Dronabinol, vilket tyder på att farmakokinetiken inte är linjär.

Av dessa skäl är det inte heller motiverat att betrakta [ren] cannabidiol som härrör från ett extrakt av Cannabis sativa L.

Fallstudie om dronabinol

Det kan påvisas att logiken är lika fel när det gäller dronabinol: (-)-trans-delta-9-THC placerades 1991 i förteckning II i 1971 års konvention om psykotropa ämnen och framställdes fram till nyligen nästan uteslutande syntetiskt (t.ex. Marinol®). Om man följer den logik som för närvarande används av GD Tillväxt, borde då en naturligt framställd dronabinol (t.ex. producerad av en generisk tillverkare från en växt av släktet Cannabis, och som därmed uppfyller specifikationen för monografin) också omfattas av förteckning I i 1961 års konvention om narkotiska preparat, eftersom den betraktas som ett cannabisextrakt? Absolut inte!

Fallstudie om opiumalkaloider

Fallet opium, som är ett naturmaterial som kontrolleras som narkotika på samma sätt som cannabis, är intressant att undersöka. Enskilda ämnen som framställs av opium omfattas inte av internationell kontroll, såvida de inte specifikt har förtecknats som narkotika. Medan morfin, kodein och tebain är narkotiska droger är andra ämnen som kan utvinnas ur opium, t.ex. noskapin och papaverin, inte föremål för internationell kontroll. Om noskapin och papaverin som utvinns ur opium inte är narkotika, bör CBD, även när det framställs som ett extrakt av cannabis, inte betraktas som en narkotika, såvida det inte rekommenderas att tas upp på listan, vilket inte var fallet vid ECDD:s 40:e möte.

Mer bevis

SLOVAKISKA REPUBLIKENS OFFENTLIGA HÄLSOSTYRELSE svarade EIHA genom ett brev av den 30 november 2016, ref.: UHVBPKV/9819/2016/Kr, där det bland annat står följande: "...cannabidiol kan läggas till kosmetiska produkter som ett rent ämne (naturligt eller syntetiskt), men också som en del av extrakt från växter och frön av Cannabis sativa...".

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.

Robin Roy Krigslund-Hansen

Robin Roy Krigslund-Hansen

Om författaren:

Robin Roy Krigslund-Hansen är känd för sin omfattande kunskap och expertis inom CBD- och hampaproduktion. Med en karriär som sträcker sig över ett decennium inom cannabisindustrin har han ägnat sitt liv åt att förstå de komplicerade egenskaperna hos dessa växter och deras potentiella fördelar för människors hälsa och miljön. Under årens lopp har Robin arbetat outtröttligt för att främja en fullständig legalisering av hampa i Europa. Hans fascination för växtens mångsidighet och potential för hållbar produktion fick honom att satsa på en karriär inom området.

Mer om Robin Roy Krigslund-Hansen

Relaterade Produkter