Introduktion till N-Arachidonoyldopamine (NADA)
När vi diskuterar effekterna av droger på människokroppen är det viktigt att förstå att vårt system naturligt producerar många ämnen som är nära besläktade med de vi i dagligt tal kallar för "droger". I samband med cannabis tillhör dessa ämnen cannabinoidgruppen.
THC, det mest kända psykoaktiva ämnet i denna grupp, framkallar ett euforiskt tillstånd hos människor eftersom det binder till samma receptorer som kroppens egna endocannabinoider.
Vår kropp producerar olika cannabinoider som gör att den kan uppleva känslor som smärtlindring eller lycka när det behövs. Dessa cannabinoider spelar också en viktig roll i regleringen av flera immunologiska processer. Medan Anandamid kanske är den mest kända endocannabinoiden finns det andra, mer exotiska sådana, som N-Arachidonoyldopamine, som ofta förkortas NADA.
Kemisk relation med Dopamin
NADA är en unik cannabinoid, rent kemiskt sett. Den syntetiseras i kroppen från det välkända hormonet dopamin. Den nuvarande vetenskapliga förståelsen antyder att det finns två syntesvägar för NADA. Majoriteten produceras genom en reaktion mellan dopamin och arakidonsyra.
En mindre del syntetiseras också från den icke-essentiella aminosyran tyrosin, som främst producerar dopamin men också ger NADA som en mellanprodukt.
NADA:s främsta effekt är på CB1-receptorer, där det fungerar som en agonist. Det har en inhiberingskonstant Ki på ungefär 0,25, vilket gör det avsevärt mer potenta än THC. NADA finns främst i cerebellum, hippocampus och striatum. På grund av sin unika kemiska struktur, som inkluderar en dopaminbyggnad, påverkar NADA också TRPV1-receptorer som ansvarar för smärtöverföring.
Viktig roll i smärtuppfattning
I centrala nervsystemet styr NADA främst noziception, den biokemiska kaskad som överför smärtsignaler från deras ursprung till hjärnan. Denna signalväg involverar aktivitet både vid cannabinoidreceptorer och TRPV1-receptorer. NADA fungerar som en neurotransmittor, binder till dessa receptorer genom sin agonistiska verkan och spelar en roll i hur intensivt smärta uppfattas.
En forskningsstudie från 2017 genomförd vid Medicinska universitetet i Halle (Saale) undersökte NADA:s roll i överföringen av smärtsignaler. Resultaten tyder på att NADA kan spela en avgörande roll i utvecklingen av framtidens smärtlindringsmediciner. Till skillnad från smärtstillande medel som finns på marknaden idag, erbjuder NADA en unik mekanism för att reglera smärtöverföring.
Nyckelfunktioner i olika kroppsliga processer
NADA fungerar som ett naturligt antiinflammatoriskt medel i kroppen. Dess antiinflammatoriska effekter uppstår främst genom att hämma produktionen av PEG2, ett protein som är centralt i uppkomsten av inflammation. Typiska inflammationssymptom, som rodnad eller feber, styrs till stor del av detta protein. Således hjälper NADA:s förmåga att begränsa PEG2-produktionen till att mildra dessa inflammatoriska reaktioner.
Vidare spelar NADA en roll i regleringen av vaskulär tonus. Blodkärl kan antingen dra ihop sig eller vidgas och slappna av beroende på olika påverkansfaktorer. Denna process styrs också via CB1-receptorer som finns på kärlväggarna. NADA framkallar en avslappnande effekt på dessa kärl genom sin agonistiska verkan på CB1-receptorn. Både musmodeller och cellkulturer har visat att NADA har neuroprotektiva egenskaper.
Speciellt i hippocampus kan NADA minska skador som orsakas av oxidativ stress på nervceller genom sin agonistiska verkan på CB1-receptorn. I immunceller spelar NADA en central roll i koordinationen av immunfaktorn TNF, en cytokin involverad i immunreaktioner.
Dessa exempel understryker att cannabinoider gör mer än att bara framkalla en rusning. De spelar en central roll i många immunologiska och kemiska processer som är avgörande för vår kropps överlevnad.
